Den som väntar på motivation att plugga väntar ofta länge. Motivationen kommer oftare av att man har börjat och ser att det går, eller av att man förstår vad ämnet har med ens eget liv att göra.
Det senare har testats. I en studie fick gymnasieelever under en termin skriva korta texter om hur det de lärde sig i naturkunskap hängde ihop med deras eget liv, medan andra elever sammanfattade samma stoff. De elever som från början trodde att de skulle klara kursen dåligt blev mer intresserade och fick bättre betyg när de skrev om kopplingen till sitt liv. För elever som redan trodde på sig själva gjorde det ingen säker skillnad.
Välj väg efter varför motivationen saknas:
- Det känns meningslöst: skriv vad ämnet har med ditt liv att göra.
- Du vet varför, men kommer inte igång: bestäm när och var i förväg.
- Du har tappat det efter ett bakslag: börja med fem minuter.
- Koppla veckan till målet om du vill ta det längre.
Ett första steg i dag: skriv tre meningar om hur det du pluggar just nu kan komma till nytta i ditt liv, nu eller senare.
Den som väntar på motivation att plugga väntar ofta länge. Motivationen kommer oftare av att man har börjat och ser att det går, eller av att man förstår vad ämnet har med ens eget liv att göra. Den här artikeln visar vad en studie säger om det senare, varför det inte räcker att vilja, och ger fyra vägar efter varför motivationen saknas.
Motivationen kommer efter starten
Det vanliga sättet att tänka är att motivationen kommer först och handlingen sedan. Man väntar på att vilja, och när viljan inte kommer blir boken liggande. Men för många fungerar det omvänt. Det är när man har suttit en stund och något börjar falla på plats som lusten att fortsätta kommer.
Det betyder att den svåraste delen av ett studiepass är de första minuterna, och att det är där hjälpen behövs. Varför vilja inte räcker för att ändra en vana står i motivation räcker inte, och varför vi skjuter upp just det vi borde göra står i prokrastinering.
När ämnet känns meningslöst
En annan sorts brist på motivation är när du inte ser poängen. Varför ska jag kunna det här? Det är en rimlig fråga, och den går att besvara.
Hulleman och Harackiewicz lottade 2009 262 gymnasieelever i naturkunskap till två sorters skrivuppgifter under en termin. Hälften skrev korta texter om hur det de lärde sig hängde ihop med deras eget liv, till exempel något de sett hemma eller något de ville göra senare. Den andra hälften sammanfattade samma stoff. Eleverna skrev i snitt ungefär fem sådana texter under terminen.
För de elever som från början trodde att de skulle klara kursen dåligt gjorde det skillnad. De blev mer intresserade av ämnet och fick bättre betyg, ungefär två tredjedelar av ett betygssteg på den amerikanska skalan. För elever som redan trodde på sig själva var skillnaden inte säker. Studien gjordes i två skolor i en amerikansk småstad, så det är ett fynd att pröva, inte en lag.
Poängen är att det var eleverna själva som fick hitta kopplingen. Det är skillnad på att en lärare säger att ämnet är viktigt och att du själv skriver ner varför det är det för dig.
När du vet varför men inte kommer igång
Ibland är skälet tydligt, men passet blir ändå inte av. Då hjälper det sällan att tänka mer på varför. Det som hjälper är att bestämma när och var. Gollwitzer och Sheeran sammanställde 2006 knappt hundra studier om planer av typen "när det är klockan fyra och jag kommit hem, sätter jag mig vid skrivbordet". Människor med sådana planer nådde sina mål klart oftare än de som bara bestämt sig.
Beslutet fattas en gång, i förväg, och behöver inte fattas igen när det finns något roligare att göra. Hur sådana planer byggs står i om-så-planer.
Fyra vägar, efter varför motivationen saknas
Det känns meningslöst. För dig som inte ser poängen med ämnet. Skriv några meningar om hur det du lär dig kan komma till nytta, i ditt liv nu eller i det du vill göra senare. Gör det igen när ni börjar på något nytt. Första steget: skriv tre meningar i dag om det du pluggar just nu.
Du vet varför, men kommer inte igång. För dig som har ett tydligt mål men skjuter upp passen. Bestäm tid och plats i förväg, och skriv det som en mening. Första steget: skriv i dag "när … då sätter jag mig och …" för morgondagens pass.
Du har tappat det efter ett bakslag. För dig som fick ett dåligt resultat eller missade några veckor och sedan slutade. Börja om med något så litet att det inte går att säga nej till: fem minuter med boken. Mer om att komma tillbaka står i komma tillbaka efter ett bakslag. Första steget: sätt en timer på fem minuter i kväll och öppna boken.
Koppla veckan till målet. För dig som vill ta det längre, och det är den mest krävande vägen. Skriv ner vad studierna ska leda till, om några år. Skriv sedan varje söndag en mening om hur veckans pass tar dig dit, och vad nästa vecka ska handla om. Första steget: skriv ner målet i dag, i en mening.
Är det inte bara motivationen som saknas, utan orken till nästan allt, och har det hållit i sig i flera veckor, kan det vara något annat än studierna. Prata med någon du litar på eller med vården.
Ett första steg i dag: skriv tre meningar om hur det du pluggar just nu kan komma till nytta i ditt liv, nu eller senare.
Det här är förståelsen och ett första steg. Atlas är där det blir en vana. Under Lärande finns Dagens fråga och Femton minuter nytt, och lägger du till Studier & karriär som en egen del finns också Planera passet och 25 minuter, en sak. Du loggar varje pass och ser vecka för vecka att det faktiskt blir av, vilket ofta är det som får motivationen att växa. Prova Atlas gratis i 7 dagar, och avsluta när du vill.