Livsmål: sätt mål som är dina egna

Många livsmål överges inte för att de var för svåra. De överges för att de aldrig var ens egna. De kom från föräldrarnas förväntningar, från vad kollegorna gör eller från vad som ser bra ut utåt. När det blir tungt finns det inget inifrån som håller dem uppe. Den här artikeln visar vad forskningen säger om egna och lånade mål och ger fyra vägar att sätta mål som håller.

Mål som stämmer med dig

Sheldon och Elliot undersökte 1999 vad som skiljer mål som blir av från mål som rinner ut i sanden. I tre studier följde de studenter över tid och lät dem sätta egna mål och beskriva varför de hade dem.

Skillnaden låg i hur väl målen stämde med studenternas egna intressen och värderingar. De som jagade sådana mål lade ner mer kraft på dem över tid, och nådde dem därför oftare. Och när de nådde dem blev de mer nöjda med livet än de som nådde mål de satt för att de kände sig tvungna, eller för att någon annan ville det.

Forskarna förklarade den andra delen med att egna mål ger mer av tre saker under vägen: känslan av att välja själv, av att bli bättre på något, och av samhörighet med andra. Det är inte målet i sig som gör en nöjd, utan dagarna på väg dit.

Studierna gjordes på amerikanska studenter och gällde mål på kort sikt, inte hela livet. De visar inte vilka mål du ska ha. Men de ger en enkel fråga att ställa innan du sätter ett.

Lånade mål känns ofta som egna

Det svåra är att lånade mål sällan känns lånade. "Jag vill köpa hus", "jag vill bli chef", "jag vill springa ett maraton" kan vara djupt egna, eller något man tagit över utan att tänka efter. Det syns inte på målet, bara på skälet bakom det.

Ett sätt att känna skillnad är att fråga om du skulle vilja det även om ingen fick veta. Ett annat är att lägga märke till hur det känns att arbeta mot målet en vanlig dag. Ett eget mål kan vara jobbigt men känns meningsfullt. Ett lånat känns mest som en plikt. Vilka värderingar som är dina beskrivs i guiden till mening.

Fyra vägar till mål som håller

Fråga varför fem gånger. För dig som inte vet om målet är ditt. Skriv målet och fråga varför du vill det. Fråga sedan varför igen om svaret, fem gånger. Hamnar du i något du själv bryr dig om är målet troligen ditt. Hamnar du i "för att det förväntas", är det värt att tänka om. Första steget: gör det med ett mål i dag.

Sortera dina mål. För dig som har för många. Skriv ner alla mål du har, stora och små. Markera vilka du har för att du vill och vilka du har för att du borde. Släpp eller skjut upp några av de senare. Första steget: skriv listan i dag.

Gör målet till en riktning. För dig vars mål känns för stort eller för långt bort. Ett mål är något som tar slut när det är nått, en riktning är något du kan röra dig mot varje vecka. "Bli frisk och stark" blir "röra mig varje dag". Första steget: skriv om ditt viktigaste mål till något du kan göra den här veckan.

Ett mål per livsområde. För dig som vill ta det längre, och det är den mest krävande vägen. Sätt ett eget mål för varje del av livet som är viktig för dig: hälsa, relationer, arbete, lärande, det inre. Se till att varje mål klarar frågan om varför. Hur du ser vilka områden som halkat efter står i livshjulet. Första steget: välj tre områden och skriv ett mål för vart och ett.

När inget mål känns viktigt

Ibland är svårigheten inte att välja mål, utan att ingenting känns värt att sträva efter. Det kan vara en period av tomhet som går över. Men håller den i sig i flera veckor, och följs den av nedstämdhet, trötthet eller att inget känns roligt längre, prata med vården.

Ett första steg i dag: skriv ner ett mål du har, och svara ärligt på frågan: skulle jag vilja det här även om ingen fick veta?

Det här är förståelsen och ett första steg. Atlas är där det blir en vana. Under Mening finns Kompassen, där du varje dag graderar hur nära dina värderingar du levde, och skillnaden mellan dagarna säger mer än varje enskild dag. Du loggar varje dag och ser vecka för vecka åt vilket håll det går. Prova Atlas gratis i 7 dagar, och avsluta när du vill.