Multitasking — varför det du kallar det egentligen är snabba byten

Multitasking, att göra flera saker samtidigt, är för krävande uppgifter nästan alltid något annat: snabba byten mellan uppgifter, där uppmärksamheten hoppar fram och tillbaka. Varje byte kostar en liten stund, och ju mer komplicerade uppgifterna är, desto mer kostar det. Det gäller i stort sett alla. Men forskningen säger mindre än den ofta påstås säga om vad multitasking gör med hjärnan på lång sikt, och den skillnaden är värd att känna till.

Två saker samtidigt, eller två saker växelvis

Vissa saker går att göra samtidigt. Du kan gå och prata, eller diska och lyssna på radio, eftersom den ena uppgiften är så inövad att den nästan inte kräver någon uppmärksamhet.

Det går inte med två uppgifter som båda kräver att du tänker. Att skriva ett mejl och samtidigt följa ett möte, eller läsa en rapport och svara i en chatt, sker i praktiken växelvis. Du gör lite av det ena, sedan lite av det andra, och byter så snabbt att det känns som samtidigt.

Varje byte har ett pris

Joshua Rubinstein, David Meyer och Jeffrey Evans mätte vad sådana byten kostar. Deltagarna fick växla mellan olika uppgifter, och forskarna mätte hur lång tid det tog jämfört med att hålla sig till en uppgift. Varje byte kostade tid, och kostnaden växte när uppgifterna var mer komplexa eller mindre bekanta.

Enskilt handlar det om bråkdelar av sekunder. Men under en arbetsdag med hundratals byten — mellan dokument, fönster, chattar och telefonen — blir det märkbart. Dessutom kostar bytena inte bara tid. Det är i bytena som misstagen smyger sig in, eftersom en del av uppmärksamheten fortfarande hänger kvar vid den förra uppgiften.

De som multitaskar mest är inte bäst på det

Eyal Ophir, Clifford Nass och Anthony Wagner jämförde människor som ofta använde flera medier samtidigt — till exempel tv, chatt och webb — med människor som sällan gjorde det. Man kunde tro att de vana skulle vara bättre på det. Det motsatta visade sig: de som multitaskade mycket hade svårare att filtrera bort information som inte var relevant för uppgiften.

Studien väckte stor uppmärksamhet och har citerats flitigt som bevis för att multitasking försämrar hjärnan. Men det är mer komplicerat än så.

Vad forskningen inte vet

Melina Uncapher och Anthony Wagner — samma Wagner som i studien ovan — gick senare igenom forskningen på området. Deras slutsats var försiktig. Sambanden mellan mycket mediemultitasking och sämre uppmärksamhet var blandade: vissa studier fann dem, andra inte. Och där de fanns gick det inte att avgöra riktningen. Det kan vara så att multitasking försämrar uppmärksamheten, men också att människor som redan har lättare att bli distraherade dras till att göra flera saker samtidigt.

Så det som står sig är kostnaden i stunden: att byta mellan krävande uppgifter tar tid och ökar risken för fel. Det som inte står sig är påståendet att multitasking bevisat skadar hjärnan permanent. Varför skärmar inte förstört ditt uppmärksamhetsspann, trots att det ofta känns så, beskrivs i artikeln om skärmar och koncentration.

Myten om den som är bra på det

Den kanske mest spridda idén är att vissa människor är naturligt bra på att multitaska. Det finns få skäl att tro det. De flesta som tror sig vara bra på det mäter sin förmåga i hur mycket de hinner påbörja, inte i hur väl de gör det.

Så gör du i stället

En sak i taget, i block. Bestäm vad du ska göra de närmaste 30 min och stäng allt annat. Det är inte ett tecken på att du är sämre på att multitaska — det är det sätt som fungerar för nästan alla.

Samla småsakerna. Mejl, meddelanden och snabba frågor tar mindre av dig om du tar dem i ett block än om du tar dem när de dyker upp. Hur mycket varje avbrott faktiskt kostar finns i artikeln om avbrott på jobbet.

Låt telefonen vara den enda uppgiften den är. Varje gång du tittar på den mitt i något annat är det ett byte, även om det bara tar några sekunder.

Skriv ner var du var. Innan du byter uppgift, skriv en rad om vad nästa steg var. Det gör det lättare att komma tillbaka.

Hela bilden av hur arbetsdagen kan läggas upp för att skydda fokus finns i guiden om fokus på jobbet.

---

Zenith Protocol är ett 30-dagarsprotokoll för impulskontroll som tränar just de små bytena till telefonen, de som tar mer än de verkar ta. Gratis att starta.